Ipren, du är min bäste vän

Inatt dog jag. Hals-döden.

Vaknade 4:20 av att jag knappt kunde andas för att det gjorde så ont i halsen. Då vill jag även påpeka att jag gick och la mig ungefär vid 1-2. Jag tog dock ingen Ipren eftersom jag bara hade en kvar och jag tänkte att jag skulle spara den till på morgonen, men så vaknade jag som sagt vid 4:20 av att jag dog. Hasade mig ut i köket och lyckades få i mig Iprenen, sedan tillbaka till sängen men jag kunde inte göra så mycket mer än så. Bara satt på sängen och kunde knappt röra mig, jag märkte att jag grät men jag snyftade inte ens, det gjorde för ont. Tårarna bara rann.

Så pep Ledarens klocka, han skulle gå upp 4:30. Jag tror helt seriöst att jag skrämde livet ur honom. Han vaknar och där sitter jag upp i sängen och är helt tyst och stilla med tårar som bara rinner. Stackaren, han blev helt chockad. Fick nästan panik. Jag fick verkligen anstränga mig för att lugna honom och skicka iväg honom till jobbet. Vilket inte var lätt, dels för att jag knappt kunde få ur mig ett enda ord, och dels för att jag inte ville att han skulle gå. Fast det fanns ju ändå inget han kunde göra.

Jag klädde på mig efter ett tag och gick iväg till min syrras parkering för att kolla om hennes bil var där, det var den inte. Men deras sovrumsfönster var öppet, så jag visste att hon var på jobbet och skulle komma hem vid 7. Så jag gick hem igen och väntade till kl blev 6:45, då gick jag bort till hennes parkering och väntade. Hon blev också helt chockad när hon kom, trodde det hänt något allvarligt eftersom jag stod där och väntade på henne, och det kan man väl säga att det gjort också.

Jag tyckte att hon skulle köra mig till akuten men det tyckte inte hon, för där hade de precis fått in flera ambulanser så jag skulle få vänta hela dagen. Vi åkte till Axess Akuten istället och väl där gick det väldigt fort, fick träffa en läkare nästan med en gång, och det visade sig att det var ett otäckt virus. Det absolut värsta, eftersom det enda jag kan göra är att vänta ut det. Hade jag haft halsfluss eller så så kunde jag iaf få medicin. Piller god damn it!

Istället så blev det raka spåret till Apoteket och shoppa en massa lindrande grejer till halsen. Inte för att det verkar som att något har haft någon som helst verkan, det enda som hjälper till är Ipren. Och inte ens det speciellt bra.

Så roligt har jag det alltså nu, har ingen aning om hur lång tid det beräknas ta innan det försvinner. Snart hoppas jag. Hade verkligen behövt jobba, har redan missat en hel massa jobb. Vi har inte oändligt med cash, snarare tvärtom. Hoppas verkligen att jag får ett jobb snart, så att vi kan göra allt det som vi vill, resa och så. Älskar att resa. Fast nackdelen med jobb är att man måste ta semester, man kan inte resa när man vill. Omständigt. :P