Phew, har burit grejer som en galning nu. Vi ställer en gigantisk drös med kartonger i källaren, eftersom det går snabbare och fortare att bära allt en halv trappa än 3 våningar. Får hoppas att ingen får för sig att sno något bara. ^_^
I övrigt så har jag varit halvt panikslagen hela dagen. Så sjukt mycket att göra, jag vet inte ens vad jag ska ta först så det blir en del stirrande ut i tomma intet innan jag kommer igång. Får tänka en extra gång hela tiden också, eftersom vi inte kommer kunna packa upp allt när vi väl flyttat, eftersom de ska lägga nytt golv i alla rum. Det är inte lätt det här alltså... Men en sak som är positiv, Comhem har världens bästa abonnemangsflytt, bara att gå in på deras hemsida och skriva in sin nya adress + datum som det ska gälla, så är det klart. Inget pappersarbete eller annat bös. Så skönt med något okomplicerat för en gångs skull! <3
Har inte pratat med min syster om gården eller något. Ledaren (som jag på skoj kallar min sambo) sa att jag inte skulle ringa mäklaren än, för hon och hennes kille ville snacka igenom saker i lugn och ro. Så jag vet inte hur det blir än. Hon hade dock snackat med mamma och hon ringde således mig. Jag trodde hon skulle vara jättenegativ, mamma har en tendens att vara lite kritisk (realistisk), men hon lät nästan lite positiv den här gången. Det enda som hon tyckte var jobbigt var väl att gården låg mitt ute på vischan. Hon undrade om jag verkligen ville bo på landet, men jag har inget emot det. Vad ska jag göra i stan liksom? :P
D.M. turns bondmora! :3
Har packat ner det mesta i köksväg så det blir utemat varje dag nu. Tur att de har mumsig sallad här då, hade varit jobbigt annars. X) Vi kollade på Family Guy till maten, och bleh vad det börjar gå utför. Antingen så är det strejken (manusförfattarna i Hollywood ni vet) eller så har de fått slut på skämt. Tycker de senaste avsnitten har varit helt menlösa, oftast finns det ju en liten handling men näpp! inte den här gången. Eller så kanske är det jag som börjat tappa humorn? o.O
När vi har sett alla avsnitt av de serier som vi följer, typ Lost, Family Guy, American Dad, Simpsons osv, så brukar vi ha en serie att falla tillbaka på ifall det inte kommit några nya avsnitt. Vi såg färdigt sista säsongen av Star Trek Voyager för ett par veckor sedan, och så har vi sett hela Fawlty Towers, så nu är det serie-torka. ;_; Vet inte vad jag är sugen på att se härnäst faktiskt... det måste ju vara lätt-tittat och inte för långt, 45 min max / 25-30 min minimum. Hmm...
Nej, jag har gett mig fan på att klara det där Titan Quest nu. Det kan verkligen inte vara långt kvar. Hoppas jag. Verkligen. Ibland undrar jag om jag inte är lite masochist, tvingar mig att genomlida spel och filmer som jag inte tycker är bra. Eller så är jag bara knäpp. :P
Jag saknar ett skönt rollspel. Jag funderar på att spela om Knights of the Old Republic, tvåan då eftersom det är bäst, men jag vet inte. Jag tror att jag har glömt vad som händer men så fort jag sätter igång spelet så kommer jag ihåg precis allt. Eller ett gammalt Final Fantasy kanske... Synd att jag inte alls ser fram emot FF XIII. Jag tycker de har tagit serien i totalt fel riktning, alldeles för "verklighetstroget" och för sexistiskt. Liksom, vad i helvete, en stam med lesbiska kvinnor med kaninöron, stilettklackar och läder-string som bor i skogen!? Vill killar ha den sortens fantasy så kan de ju "läsa" Playboy. -_-
Tackar vet jag Lotro, fast det hinner jag inte spela nu + att det inte har kommit något nytt content än. Det borde komma nu 1a maj, men då flyttar jag så det blir det inget med! Man vet aldrig med CodeMasters dock, det kanske inte blir någon update förrän den 8e. Den som lever får se. Så vi får hoppas att jag överlever Titan Quest nu. :P
måndag 28 april 2008
söndag 27 april 2008
Var det något mer? Ja, en gård tack!
Idag började segt. Upp, duscha, åka till jobbet... poff så hade över halva dagen gått. Det var nice på jobbet idag, jag och Olle som höll ställningarna. Han är väldigt bra, otroligt trevlig och duktig. Man får leta om man ska hitta någon som anstränger sig mer för kundernas skull, och han är ordentlig. Dvs han ställer inte alla sina äckliga kaffe/te/blåbärssoppa-koppar i kassan, prisa gud! Stör mig som fan på sådant, som kund vill man ju inte se en massa disk i en bok-kassa, eller? Ger ett intryck av slarv och ohygien, imo. :P Så då var det bra att det var Olle, go go power-Olle! :)
Igår så berättade jag ju att jag var hos min syster och fikade, men vad jag inte berättade var att vi snackade lite om boende och att skaffa gård. Idag på jobbet så surfade jag runt lite och omg en sådan gård jag hittade! Printade genast ut papper, och när jag kom hem så ringde jag min syrra och gav henne en länk. Så fort hon såg bilden på huvudbyggnaden så skrek hon "Kom hit med en gång!", så det var bara att dra på sig ytterkläderna en gång till och kila iväg. Så hela kvällen tillbringades hos min syster och hennes kille, min sambo kom hem i samma veva så han fick snällt pallra sig dit också.
Kort sagt, vi älskade alla gården. Så mycket, att min syster ska ringa till banken imorgon. Så ja, vi kanske köper en gigantisk gård vi fyra. Det är onekligen lite läskigt. Den ligger en bra bit utanför staden, men vad gör det? Däremot så behöver jag skaffa mig körkort ganska omgående, men det borde inte vara några problem. Så sedan i framtiden så snackar vi om att skaffa hästar, i alla fall jag och min co-pilot. Men det behövdes göras en hel del på ladugården, och så gott som alla ängar är utarrenderade till 2010, så det är några år kvar innan det blir aktuellt. Tur det, för varken jag eller min sweetums kan rida. :D
Nu ska jag se om jag inte kan få klarat Titan Quest, börjar störa mig mer och mer på skiten nu. Jag är inte en sådan som kan lägga ner mitt i heller, precis som jag inte kan stänga av mitt i en film. Det kanske blir bra om en stund, brukar jag lura mig själv med. :P Faktum är i alla fall, stänger man av Titan Quest, oavsett om man sparat, så har alla mobs man dödat kommit tillbaka. Så, det gäller att stänga av så fort man kommit till ett nytt område, för annars får du döda samma mobs en gång till. Och det verkar vara någon memory leak också, när jag använder portalerna så laggar det som fan efteråt. Lagom störigt. Men nu kan det inte vara långt kvar! ^_^
Vi får se hur det går med gården imorgon, over and out!
Igår så berättade jag ju att jag var hos min syster och fikade, men vad jag inte berättade var att vi snackade lite om boende och att skaffa gård. Idag på jobbet så surfade jag runt lite och omg en sådan gård jag hittade! Printade genast ut papper, och när jag kom hem så ringde jag min syrra och gav henne en länk. Så fort hon såg bilden på huvudbyggnaden så skrek hon "Kom hit med en gång!", så det var bara att dra på sig ytterkläderna en gång till och kila iväg. Så hela kvällen tillbringades hos min syster och hennes kille, min sambo kom hem i samma veva så han fick snällt pallra sig dit också.
Kort sagt, vi älskade alla gården. Så mycket, att min syster ska ringa till banken imorgon. Så ja, vi kanske köper en gigantisk gård vi fyra. Det är onekligen lite läskigt. Den ligger en bra bit utanför staden, men vad gör det? Däremot så behöver jag skaffa mig körkort ganska omgående, men det borde inte vara några problem. Så sedan i framtiden så snackar vi om att skaffa hästar, i alla fall jag och min co-pilot. Men det behövdes göras en hel del på ladugården, och så gott som alla ängar är utarrenderade till 2010, så det är några år kvar innan det blir aktuellt. Tur det, för varken jag eller min sweetums kan rida. :D
Nu ska jag se om jag inte kan få klarat Titan Quest, börjar störa mig mer och mer på skiten nu. Jag är inte en sådan som kan lägga ner mitt i heller, precis som jag inte kan stänga av mitt i en film. Det kanske blir bra om en stund, brukar jag lura mig själv med. :P Faktum är i alla fall, stänger man av Titan Quest, oavsett om man sparat, så har alla mobs man dödat kommit tillbaka. Så, det gäller att stänga av så fort man kommit till ett nytt område, för annars får du döda samma mobs en gång till. Och det verkar vara någon memory leak också, när jag använder portalerna så laggar det som fan efteråt. Lagom störigt. Men nu kan det inte vara långt kvar! ^_^
Vi får se hur det går med gården imorgon, over and out!
lördag 26 april 2008
När grannarna leker Gud
Idag är jag trött. Fort, ring intresseklubben och be dem anteckna! Heh, nej men min sambo har åkt bort över helgen och jag sover så dåligt utan honom. Så inatt har jag mest legat vaken, hence: Idag är jag trött.
Har trots det varit hemma hos min syster och ätit tårta! <3 Hon och hennes sambo har fyllt år, så det blev en liten fika på 4 timmar och en hel massa prat. Det var jättetrevligt och skönt att få komma bort lite. Vi snackade ihop oss en massa om flytten också, det är ju bara några dagar kvar nu. Jag och min sambo har haft lite problem med de som bor i lägenheten som vi ska flytta in i, så vi får se hur det går... Eller problem och problem, de är sluga jävlar som sätter käppar i våra hjul. Såhär går historien so far:
Jag jobbade, så min sambo fick åka och titta på lägenheten själv. De som bor där nu har lagt in ett eget golv, och en garderob som täcker en hel vägg. Vi kanske skulle vara intresserade utav det? undrade de. Mjo, det tål att tänkas på, sa min sambo då. Eftersom det varit en fuktskada i ett utav rummen så ska det tapetseras om och givetvis så blir det vi, de nya hyresgästerna, som får välja tapet.
Hoho, so far so good, right?
Efter någon dag så ringer de och frågar hur vi ville göra med golvet och garderoben. För det skulle i så fall kosta. De hade betalat 6k för golvet, 3k i installationskostnader och 8k för garderoben. Men vi skulle få ett paketpris om vi köpte båda. QUE?! Nej, de fick snällt återställa lägenheten i sitt ursprungliga skick, tack! sa vi. Och nu börjar det roliga...
En morgon, typ 1.5 vecka senare, så ringer husvärden och berättar att ja, det är ju väldigt konstigt, men de kräver att få tapetserat det där rummet (fuktskadan) omgående. Och det är ju konstigt, för det är ju inte ens de som ska bo där. Så han undrade om jag kunde komma med en gång och välja tapet. Said and done, vi fick välja tapet till två rum och dessutom golv till alla rum utom vardagsrum (som har parkett) och badrum.
Quite obviously så är det så att de har förstört golven, annars så skulle ju hyresvärden aldrig lägga nytt golv i hela lägenheten. Så, kontentan, de tänkte tjäna en rejäl hacka på oss men istället så blev de tvungna att bekosta nytt golv till alla rum. Hence, deras konstiga attityd och krav på att de minsan skulle ha tapetserat med en gång också. De har även vägrat ge tillgång till lägenheten, så varken tapetsering eller golvläggning har kunnat påbörjas. Det trots att de redan har tillgång till sin nya lägenhet. Och de vägrar ge oss nyckeln en enda sekund innan de absolut måste. Suck, folk alltså...
Så vi får väl se hur flytten går! Spännande, eller hur? ^_~
Appropå lägenhet, jag är medlem i Hyresgästföreningen och de skickar ut en tidning lite då och då som heter Hem & Hyra. Helt ok dasslektyr typ. :P Anyways, det var en artikelserie i senaste numret som i sig inte var så överdrivet intressant, men en sak fångade verkligen mitt intresse. Artikelserien heter "När grannen blir värd" (nummer 3 april 2008) och handlar om Kent som blivit lurad att skriva under nåt papper av sina grannar. Längst ner på sidorna så finns det korta berättelser om liknande situationer som drabbat andra. Den som var längst ner till höger fick mig att reagera:
"Malin (fingerat namn), 46, blev enda hyresgästen när huset i Stockholms innerstad gjordes om till bostadsrätt.
När stammarna i huset skulle renoveras fick alla i huset flytta utom Malin. Hon fick en provisorisk dusch och toa i källaren, som hon inte kunde använda på grund av ett handikapp. Ändå fick hon betala samma hyra som tidigare.
Bostadsrättsföreningens styrelse anklagade henne för att ha duschat hemma och orsakat en vattenskada. Malin förnekade bestämt, men blev uppsagd.
Några månader senare stängde föreningen av värmen i lägenheten. Styrelsen försökte också stänga av elen, men elbolaget vägrade.
När uppsägningen av hennes hyreskontrakt skulle prövas i hyresnämnden dök inte Malin upp.
Hon låg död på golvet hemma i lägenheten. Dödsorsaken var en överdosering av medicin."
:o
Jag vet inte var jag ska börja, det är så mycket som är så fel. Hur kan man behandla en människa så? En granne? Och att hela saken bara står som en liten notis längst ner, liksom bara nämns sådär i förbifarten, det är också lite disturbing. Jag brukar inte bli påverkad av tidningar och deras "nyheter" men detta har jag inte kunnat sluta tänka på. Kanske för att det kom så oväntat?
"Hon låg död på golvet hemma i lägenheten."
Hemma... det var inte ens hennes hem, hennes grannar vräkte henne. Hade ihjäl henne? De blev säkert arga över att hon dog, tänk vad svårt det kan bli att få sålt lägenheten om någon får veta att en kvinna dött där! Suck igen... visst, enbart spekulationer från min sida. Men ändå, det känns ju lite så. Aja, tack Hem & Hyra för tankeställaren, men bu för att ni bara nämnde det i ett hörn och dessutom med rubriken "Malin blev utan värme". :/
Ojoj, nu blev det ju ett sådär långt inlägg igen! Får väl ta och spela lite Titan Quest och försöka sova. Jobb imorgon. Wish me luck! /wave
Har trots det varit hemma hos min syster och ätit tårta! <3 Hon och hennes sambo har fyllt år, så det blev en liten fika på 4 timmar och en hel massa prat. Det var jättetrevligt och skönt att få komma bort lite. Vi snackade ihop oss en massa om flytten också, det är ju bara några dagar kvar nu. Jag och min sambo har haft lite problem med de som bor i lägenheten som vi ska flytta in i, så vi får se hur det går... Eller problem och problem, de är sluga jävlar som sätter käppar i våra hjul. Såhär går historien so far:
Jag jobbade, så min sambo fick åka och titta på lägenheten själv. De som bor där nu har lagt in ett eget golv, och en garderob som täcker en hel vägg. Vi kanske skulle vara intresserade utav det? undrade de. Mjo, det tål att tänkas på, sa min sambo då. Eftersom det varit en fuktskada i ett utav rummen så ska det tapetseras om och givetvis så blir det vi, de nya hyresgästerna, som får välja tapet.
Hoho, so far so good, right?
Efter någon dag så ringer de och frågar hur vi ville göra med golvet och garderoben. För det skulle i så fall kosta. De hade betalat 6k för golvet, 3k i installationskostnader och 8k för garderoben. Men vi skulle få ett paketpris om vi köpte båda. QUE?! Nej, de fick snällt återställa lägenheten i sitt ursprungliga skick, tack! sa vi. Och nu börjar det roliga...
En morgon, typ 1.5 vecka senare, så ringer husvärden och berättar att ja, det är ju väldigt konstigt, men de kräver att få tapetserat det där rummet (fuktskadan) omgående. Och det är ju konstigt, för det är ju inte ens de som ska bo där. Så han undrade om jag kunde komma med en gång och välja tapet. Said and done, vi fick välja tapet till två rum och dessutom golv till alla rum utom vardagsrum (som har parkett) och badrum.
Quite obviously så är det så att de har förstört golven, annars så skulle ju hyresvärden aldrig lägga nytt golv i hela lägenheten. Så, kontentan, de tänkte tjäna en rejäl hacka på oss men istället så blev de tvungna att bekosta nytt golv till alla rum. Hence, deras konstiga attityd och krav på att de minsan skulle ha tapetserat med en gång också. De har även vägrat ge tillgång till lägenheten, så varken tapetsering eller golvläggning har kunnat påbörjas. Det trots att de redan har tillgång till sin nya lägenhet. Och de vägrar ge oss nyckeln en enda sekund innan de absolut måste. Suck, folk alltså...
Så vi får väl se hur flytten går! Spännande, eller hur? ^_~
Appropå lägenhet, jag är medlem i Hyresgästföreningen och de skickar ut en tidning lite då och då som heter Hem & Hyra. Helt ok dasslektyr typ. :P Anyways, det var en artikelserie i senaste numret som i sig inte var så överdrivet intressant, men en sak fångade verkligen mitt intresse. Artikelserien heter "När grannen blir värd" (nummer 3 april 2008) och handlar om Kent som blivit lurad att skriva under nåt papper av sina grannar. Längst ner på sidorna så finns det korta berättelser om liknande situationer som drabbat andra. Den som var längst ner till höger fick mig att reagera:
"Malin (fingerat namn), 46, blev enda hyresgästen när huset i Stockholms innerstad gjordes om till bostadsrätt.
När stammarna i huset skulle renoveras fick alla i huset flytta utom Malin. Hon fick en provisorisk dusch och toa i källaren, som hon inte kunde använda på grund av ett handikapp. Ändå fick hon betala samma hyra som tidigare.
Bostadsrättsföreningens styrelse anklagade henne för att ha duschat hemma och orsakat en vattenskada. Malin förnekade bestämt, men blev uppsagd.
Några månader senare stängde föreningen av värmen i lägenheten. Styrelsen försökte också stänga av elen, men elbolaget vägrade.
När uppsägningen av hennes hyreskontrakt skulle prövas i hyresnämnden dök inte Malin upp.
Hon låg död på golvet hemma i lägenheten. Dödsorsaken var en överdosering av medicin."
:o
Jag vet inte var jag ska börja, det är så mycket som är så fel. Hur kan man behandla en människa så? En granne? Och att hela saken bara står som en liten notis längst ner, liksom bara nämns sådär i förbifarten, det är också lite disturbing. Jag brukar inte bli påverkad av tidningar och deras "nyheter" men detta har jag inte kunnat sluta tänka på. Kanske för att det kom så oväntat?
"Hon låg död på golvet hemma i lägenheten."
Hemma... det var inte ens hennes hem, hennes grannar vräkte henne. Hade ihjäl henne? De blev säkert arga över att hon dog, tänk vad svårt det kan bli att få sålt lägenheten om någon får veta att en kvinna dött där! Suck igen... visst, enbart spekulationer från min sida. Men ändå, det känns ju lite så. Aja, tack Hem & Hyra för tankeställaren, men bu för att ni bara nämnde det i ett hörn och dessutom med rubriken "Malin blev utan värme". :/
Ojoj, nu blev det ju ett sådär långt inlägg igen! Får väl ta och spela lite Titan Quest och försöka sova. Jobb imorgon. Wish me luck! /wave
fredag 25 april 2008
Rosens Namn
Eftersom varken jag eller min sambo tycker det är speciellt roligt att äta middag/frukost och bara kallprata, så tittar vi nästan alltid på en serie eller film. Igår blev det Rosens Namn, och hu vad längesedan det var jag såg den. Har alltid tyckt om den, det var en av mina favoritfilmer när jag var yngre, typ 10 år, men det var faktiskt först igår som jag insåg vad filmens titel betyder. Det är ju flickans namn det handlar om! Hehe, man är inte alltid så observant som yngling. ;>
"It's the heart of an ox!"
Sean Connery ftw. Och mysterie-filmer. Vill ha mer sådant, men tyvärr så görs det mest skitfilmer nuförtiden. Det var bättre förr! Haha, aja vi får väl vänta och se. Det kommer ju en ny Indiana Jones till sommaren, vilket ska bli intressant. Annars tycker jag det är lite dåligt på filmfronten, finns inget som jag direkt längtar efter. Skulle vara roligt om det kom en till Silent Hill-film, men det dröjer nog ett bra tag till. Fast Bilbo ser jag fram emot! Även om det är flera år kvar, men det är säkert värt all väntan. Harry Potter höll jag på att glömma också, ett par filmer kvar där med. Hoho, framtiden är inte så mörk trots allt. :D
I övrigt har jag inte gjort så mycket, spelat Titan Quest vilket egentligen mest är någon slags Diablo-klon, men kul ändå. Kontrollen lämnar en hel del att önska, likaså olika funktioner saknas. Jag hade velat se hur mycket xp varje mob ger liksom. Fast det går skapligt fort att levla, men det kan vara kul att veta. ;)
Idag har jag jobbat också. Lika intressant som vanligt... En av mina så kallade kollegor är hysteriskt otrevlig mot mig. När ingen ser dvs. Han är vikarie för en annan hemsk människa som är mammaledig, och som även råkar vara hans fru. Hoho, nepotism for the win på det stället. :P
Anledningen till att de avskyr mig, och jag således inte tycker om dem, är för att jag och mamman (Hedvig) var bästa vänner innan. Jag var inne i en depression, var arbetslös och hade extremt dåligt självförtroende. Så kom Hedvig in i bilden, och då hennes man Bob också, och vi blev kompisar. Trodde jag. Nu förstår jag ju vad som egentligen hände, men det är lätt att vara efterklok. Hedvig har ett behov av att ta hand om folk, hon söker upp "skadat gods" och formar dem efter sin vilja. Det tog mig över ett år innan jag insåg att alla mina åsikter egentligen var hennes. Jag insåg redan under vår bekantskap att hon ljuger som en häst travar, men det är lätt att bortse från sådant när man är vänner. Nu bortser jag inte från det. Nu vill jag inte ha något med dem att göra, annat än på arbetsplatsen där vi inte har något val. Jag hanterar iaf situationen professionellt, hon ignorerar mig totalt och säger inte ens hej till mig. Moget.
Då vi var vänner så visade hon mer hur hon är på arbetsplatsen än vad hon kanske borde gjort, jag har sett henne stjäla ur kassan, ta produkter utan att betala, och hon kan fika bort en hel dag utan att arbeta. Att fika är för övrigt hennes man och tjejen jag vikarierar för också experter på. Jag har påpekat detta för chefen, jag har till och med gett honom bevis på att hon sålt varor till sig själv med 100% rabatt, dvs tagit det gratis, men han struntar i det. Han är rädd för henne, hon styr hela arbetsplatsen. Suck, jag trodde det skulle bli bra nu när hon är hemma mammaledig, men hon kommer likaså till jobbet med ungen ändå. Hon byter blöja på matbordet och hon la en smutsig blöja bredvid mitt fikabröd som stod i ett hörn av bordet. Liksom, vilken frisk människa gör så?
Mest är det synd om deras barn, han kommer växa upp och få ett helvete. Både Hedvig och Bob är gravt överviktiga. Och då menar jag gravt, de får specialbeställa kläder från USA. Jag är mullig, de är så feta att de knappt kan röra sig. Speciellt Bob. Han har dessutom en väldigt hemskt uppsyn i övrigt, tänder som spretar åt alla håll i munnen (um, Sverige har gratis tandvård hela uppväxten, hallå?), långt stripigt hår och båda deras kläder är urtvättade, sunkiga och fulla av katthår. Låter det som några du skulle anställa? o.O
Men eftersom Hedvig bestämmer så är det klart att hennes man fick ta över efter henne när hon blev mammaledig. Helt sjukt, jag hade aldrig anställt en person som ser så ovårdad ut. Vi har faktiskt ett service-yrke, kunderna ska ju inte behöva bli äcklade. Eller förolämpade, det är Hedvig bra på. En gång var hon så elak mot en kund att han blev vansinnig och skrek åt henne och stormade ut ur butiken. Jag förstår honom.
Jag har funderat på att hitta ett annat jobb väldigt länge, men det känns så fel. Jag sköter mig ju, jag gör mitt jobb och jag är trevlig mot kunderna. Varför ska jag behöva gå? :P
Aja, vår vänskap avslutades när jag fick ett vikariat på en annan arbetsplats. Jag hade inte så mycket tid över eftersom jag jobbade mer än heltid och det var väldigt tungt arbete, Hedvig påstod att jag struntade i henne. Det sa hon inte till mig dock, utan till andra arbetskamrater. Under den perioden så fick jag lite perspektiv, jag lärde mig att stå på egna ben och ha en egen åsikt. Jag insåg att hon förolämpade mig så smått hela tiden, för att jag inte skulle få min självkänsla tillbaka och "lämna henne". Men hon gjorde ett stort misstag. Hon förolämpade och snackade skit om mannen som jag var kär i, som jag blev tillsammans med, som jag flyttade ihop med. Hon kunde inte acceptera mitt val, så hon snackade skit om honom hela tiden. Mest indirekt, så att jag skulle misstro honom undermedvetet hela tiden. Men där blev det stopp. Hon kallade honom ful (eh, har man gift sig med Bob får man inte säga så), och då slutade jag umgås med henne. Jag tror inte hon fattar själv att hon gjort slut på vår vänskap, utan hon tror att jag bara struntat i henne. Fine by me.
Dessutom, fortfarande under vår vänskap, så blev Bob sur på mig och jag förstod inte varför. Jo, förklarade Hedvig, han var sur för att jag inte var kär i Kalle, en gemensam kompis. Hänger ni med här, vi snackar alltså om en vuxen man på 30+ som blir sur för att en person inte är kär i en annan person. Han ansåg det berättigat att behandla mig som skit på arbetsplatsen, inför kunder, för att jag var kär i "fel" person. Hoho, visst låter de underbara?
Jag har sååå mycket mer att säga om dem och deras sinnesjuka påhitt, men det kan vänta till en annan gång. Annars kommer det här inlägget att bli hundra år långt. Men nu kanske ni kan förstå varför jag kommer hem och är sur eller ledsen ibland, det är för att jag jobbat med dem. Jag kan berätta mer om vem det är som jag är vikarie för senare, det är också en rolig historia. Tills dess!
"It's the heart of an ox!"
Sean Connery ftw. Och mysterie-filmer. Vill ha mer sådant, men tyvärr så görs det mest skitfilmer nuförtiden. Det var bättre förr! Haha, aja vi får väl vänta och se. Det kommer ju en ny Indiana Jones till sommaren, vilket ska bli intressant. Annars tycker jag det är lite dåligt på filmfronten, finns inget som jag direkt längtar efter. Skulle vara roligt om det kom en till Silent Hill-film, men det dröjer nog ett bra tag till. Fast Bilbo ser jag fram emot! Även om det är flera år kvar, men det är säkert värt all väntan. Harry Potter höll jag på att glömma också, ett par filmer kvar där med. Hoho, framtiden är inte så mörk trots allt. :D
I övrigt har jag inte gjort så mycket, spelat Titan Quest vilket egentligen mest är någon slags Diablo-klon, men kul ändå. Kontrollen lämnar en hel del att önska, likaså olika funktioner saknas. Jag hade velat se hur mycket xp varje mob ger liksom. Fast det går skapligt fort att levla, men det kan vara kul att veta. ;)
Idag har jag jobbat också. Lika intressant som vanligt... En av mina så kallade kollegor är hysteriskt otrevlig mot mig. När ingen ser dvs. Han är vikarie för en annan hemsk människa som är mammaledig, och som även råkar vara hans fru. Hoho, nepotism for the win på det stället. :P
Anledningen till att de avskyr mig, och jag således inte tycker om dem, är för att jag och mamman (Hedvig) var bästa vänner innan. Jag var inne i en depression, var arbetslös och hade extremt dåligt självförtroende. Så kom Hedvig in i bilden, och då hennes man Bob också, och vi blev kompisar. Trodde jag. Nu förstår jag ju vad som egentligen hände, men det är lätt att vara efterklok. Hedvig har ett behov av att ta hand om folk, hon söker upp "skadat gods" och formar dem efter sin vilja. Det tog mig över ett år innan jag insåg att alla mina åsikter egentligen var hennes. Jag insåg redan under vår bekantskap att hon ljuger som en häst travar, men det är lätt att bortse från sådant när man är vänner. Nu bortser jag inte från det. Nu vill jag inte ha något med dem att göra, annat än på arbetsplatsen där vi inte har något val. Jag hanterar iaf situationen professionellt, hon ignorerar mig totalt och säger inte ens hej till mig. Moget.
Då vi var vänner så visade hon mer hur hon är på arbetsplatsen än vad hon kanske borde gjort, jag har sett henne stjäla ur kassan, ta produkter utan att betala, och hon kan fika bort en hel dag utan att arbeta. Att fika är för övrigt hennes man och tjejen jag vikarierar för också experter på. Jag har påpekat detta för chefen, jag har till och med gett honom bevis på att hon sålt varor till sig själv med 100% rabatt, dvs tagit det gratis, men han struntar i det. Han är rädd för henne, hon styr hela arbetsplatsen. Suck, jag trodde det skulle bli bra nu när hon är hemma mammaledig, men hon kommer likaså till jobbet med ungen ändå. Hon byter blöja på matbordet och hon la en smutsig blöja bredvid mitt fikabröd som stod i ett hörn av bordet. Liksom, vilken frisk människa gör så?
Mest är det synd om deras barn, han kommer växa upp och få ett helvete. Både Hedvig och Bob är gravt överviktiga. Och då menar jag gravt, de får specialbeställa kläder från USA. Jag är mullig, de är så feta att de knappt kan röra sig. Speciellt Bob. Han har dessutom en väldigt hemskt uppsyn i övrigt, tänder som spretar åt alla håll i munnen (um, Sverige har gratis tandvård hela uppväxten, hallå?), långt stripigt hår och båda deras kläder är urtvättade, sunkiga och fulla av katthår. Låter det som några du skulle anställa? o.O
Men eftersom Hedvig bestämmer så är det klart att hennes man fick ta över efter henne när hon blev mammaledig. Helt sjukt, jag hade aldrig anställt en person som ser så ovårdad ut. Vi har faktiskt ett service-yrke, kunderna ska ju inte behöva bli äcklade. Eller förolämpade, det är Hedvig bra på. En gång var hon så elak mot en kund att han blev vansinnig och skrek åt henne och stormade ut ur butiken. Jag förstår honom.
Jag har funderat på att hitta ett annat jobb väldigt länge, men det känns så fel. Jag sköter mig ju, jag gör mitt jobb och jag är trevlig mot kunderna. Varför ska jag behöva gå? :P
Aja, vår vänskap avslutades när jag fick ett vikariat på en annan arbetsplats. Jag hade inte så mycket tid över eftersom jag jobbade mer än heltid och det var väldigt tungt arbete, Hedvig påstod att jag struntade i henne. Det sa hon inte till mig dock, utan till andra arbetskamrater. Under den perioden så fick jag lite perspektiv, jag lärde mig att stå på egna ben och ha en egen åsikt. Jag insåg att hon förolämpade mig så smått hela tiden, för att jag inte skulle få min självkänsla tillbaka och "lämna henne". Men hon gjorde ett stort misstag. Hon förolämpade och snackade skit om mannen som jag var kär i, som jag blev tillsammans med, som jag flyttade ihop med. Hon kunde inte acceptera mitt val, så hon snackade skit om honom hela tiden. Mest indirekt, så att jag skulle misstro honom undermedvetet hela tiden. Men där blev det stopp. Hon kallade honom ful (eh, har man gift sig med Bob får man inte säga så), och då slutade jag umgås med henne. Jag tror inte hon fattar själv att hon gjort slut på vår vänskap, utan hon tror att jag bara struntat i henne. Fine by me.
Dessutom, fortfarande under vår vänskap, så blev Bob sur på mig och jag förstod inte varför. Jo, förklarade Hedvig, han var sur för att jag inte var kär i Kalle, en gemensam kompis. Hänger ni med här, vi snackar alltså om en vuxen man på 30+ som blir sur för att en person inte är kär i en annan person. Han ansåg det berättigat att behandla mig som skit på arbetsplatsen, inför kunder, för att jag var kär i "fel" person. Hoho, visst låter de underbara?
Jag har sååå mycket mer att säga om dem och deras sinnesjuka påhitt, men det kan vänta till en annan gång. Annars kommer det här inlägget att bli hundra år långt. Men nu kanske ni kan förstå varför jag kommer hem och är sur eller ledsen ibland, det är för att jag jobbat med dem. Jag kan berätta mer om vem det är som jag är vikarie för senare, det är också en rolig historia. Tills dess!
onsdag 23 april 2008
Ny ungdomstrend: Informationsspel?
Läste en artikel i GP för ett tag sedan, den handlade om hur ungdomar hellre spelar dataspel än att gå ut och festa. Inget konstigt med det egentligen, jag kan också föredra att spela spel framför att gå ut och festa, det konstiga är hur GP kan använda talspråk och skriva dataspel när det heter datorspel. Data är i princip ett annat ord för information, och jag tvivlar på att 2 miljoner svenskar skulle tycka det var så roligt. :P
En kommentar såg hellre att hennes son gick ut och festade än att han satt framför datorn. "Han kan säkert inte ens tungkyssa" förklarade hon. Läskig morsa säger jag. Det utbyte som jag har fått av att spela online skulle jag aldrig ha kunnat få genom att gå ut på krogen och umgås med fulla idioter. (Det finns tyvärr ingen /addignore i verkligheten.) Jag har kompisar över hela världen och min sambo sedan 4 år tillbaka träffade jag i ett MMORPG. (MassiveMultiplayerOnlineRolePlayingGame)
Nåja, om vi lämnar ignoramus-mamman för ett tag så kan vi gå över till det här med dataspel igen. Eftersom jag har fantastiska tant-krafter så skrev jag faktiskt ett mail till journalisten som skrivit artikeln och påpekade att det heter datorspel och att de borde veta bättre än att använda talspråk. Dessutom så frågade jag varför ingen på GP läser kommentarerna, och om de läser kommentarerna så är det ju ganska kasst att inte rätta felen som pekats ut i artikeln. Den fantastiska responsen som jag har förväntat mig lyser med sin frånvaro. Dåligt GP! >:(
Men appropå artiklar: För cirka ett år sedan så skrev jag, mest på skoj, ett mail till Riksbanken och frågade varför vi inte kan bli kvitt 50-öringen en gång för alla. Jag förväntade mig inget svar, men efter inte alls lång tid trillade det här mailet in:
"Tack för ditt e-brev. Du är inte ensam om din åsikt. När frågan för flera år sedan prövades tyckte beslutsfattarna att 50-öringen hade ett så stort värde att ett avskaffande skulle innebära att allt för många priser skulle avrundas uppåt. Därmed skulle det ske en allmän prisökning i Sverige vilket bland annat skulle kunna påverka inflationen. Detta är som sagt flera år sedan. Rådande bedömning är att 50-öresmynt bör finnas kvar som lägsta valör i Sverige. Denna valörs värde är inte så lågt jämfört med flera andra länders lägsta valör, t ex. euroländernas 1-centsmynt. Frågan kommer dock med säkerhet upp igen då Riksbanken bevakar den och då kanske ditt förslag annamas. Sulle ditt förslag annamas ska sedan Riksbankens direktion säga sitt och beslutet om ett eventuellt avskaffande av 50-öringen ska fattas av Sveriges riksdag."
Och idag i E24 kan man läsa att 50-öringen hänger löst, och de flesta som röstat vill ha bort den lilla plågan. Ingenting är bestämt ännu, men ändå. :D Så nu vet vi det! Jag tycker verkligen att 50-öringen borde dö, stå och räkna dem när klockan är 19 på kvällen och man vill gå hem är ingen höjdare. Vi får väl se vad som händer i framtiden, mina fantastiska tant-krafter kanske har haft någon verkan! ^_^
En kommentar såg hellre att hennes son gick ut och festade än att han satt framför datorn. "Han kan säkert inte ens tungkyssa" förklarade hon. Läskig morsa säger jag. Det utbyte som jag har fått av att spela online skulle jag aldrig ha kunnat få genom att gå ut på krogen och umgås med fulla idioter. (Det finns tyvärr ingen /addignore i verkligheten.) Jag har kompisar över hela världen och min sambo sedan 4 år tillbaka träffade jag i ett MMORPG. (MassiveMultiplayerOnlineRolePlayingGame)
Nåja, om vi lämnar ignoramus-mamman för ett tag så kan vi gå över till det här med dataspel igen. Eftersom jag har fantastiska tant-krafter så skrev jag faktiskt ett mail till journalisten som skrivit artikeln och påpekade att det heter datorspel och att de borde veta bättre än att använda talspråk. Dessutom så frågade jag varför ingen på GP läser kommentarerna, och om de läser kommentarerna så är det ju ganska kasst att inte rätta felen som pekats ut i artikeln. Den fantastiska responsen som jag har förväntat mig lyser med sin frånvaro. Dåligt GP! >:(
Men appropå artiklar: För cirka ett år sedan så skrev jag, mest på skoj, ett mail till Riksbanken och frågade varför vi inte kan bli kvitt 50-öringen en gång för alla. Jag förväntade mig inget svar, men efter inte alls lång tid trillade det här mailet in:
"Tack för ditt e-brev. Du är inte ensam om din åsikt. När frågan för flera år sedan prövades tyckte beslutsfattarna att 50-öringen hade ett så stort värde att ett avskaffande skulle innebära att allt för många priser skulle avrundas uppåt. Därmed skulle det ske en allmän prisökning i Sverige vilket bland annat skulle kunna påverka inflationen. Detta är som sagt flera år sedan. Rådande bedömning är att 50-öresmynt bör finnas kvar som lägsta valör i Sverige. Denna valörs värde är inte så lågt jämfört med flera andra länders lägsta valör, t ex. euroländernas 1-centsmynt. Frågan kommer dock med säkerhet upp igen då Riksbanken bevakar den och då kanske ditt förslag annamas. Sulle ditt förslag annamas ska sedan Riksbankens direktion säga sitt och beslutet om ett eventuellt avskaffande av 50-öringen ska fattas av Sveriges riksdag."
Och idag i E24 kan man läsa att 50-öringen hänger löst, och de flesta som röstat vill ha bort den lilla plågan. Ingenting är bestämt ännu, men ändå. :D Så nu vet vi det! Jag tycker verkligen att 50-öringen borde dö, stå och räkna dem när klockan är 19 på kvällen och man vill gå hem är ingen höjdare. Vi får väl se vad som händer i framtiden, mina fantastiska tant-krafter kanske har haft någon verkan! ^_^
tisdag 22 april 2008
Mitt liv som ego
Tada! Huzzah, och grattis till mig själv nu när jag, som alla andra, också börjar blogga! Men vem är egentligen jag? tänker ni kanske nu. Jo, jag är en tjej på snart 25 år, lite "alternativ" kanske. Något längre än genomsnittet och det gäller bredden också. Fast det klär mig, intalar jag mig själv eftersom jag är för lat för att göra något åt det. I övrigt så är jag väl vad man skulle kunna kalla "tant", många saker jag gör passar inte alls min ålder. Nu när jag tänker på det så passar inte jag min ålder. :P
Men men, istället för att skriva en uppsats på 2k ord så kan vi ju göra så att ni får bilda er en egen uppfattning, så ser vi vart vi hamnar efter det. Anledningen till att jag startar den här bloggen är för att jag vill skriva av mig lite då och då, kan jag roa någon samtidigt så why not? Inte för att jag tror att jag är så jäkla lustig, don't get your hopes up, men även jag har mina ljusa stunder ibland.
I övrigt så kan jag vara ganska bitter, fast inte utan att skratta lite åt mig själv samtidigt. Jag är för tillfället behovsanställd i en lite udda bokhandel, ni kommer att få höra mycket om den och personalen där. En och annan kund kommer jag säkert att skriva om också. På fritiden så spelar jag mest spel, antingen online eller konsol. Spel har alltid intresserat mig och då främst survival horror. Varav rubriken på min blogg. <3
Kan lika gärna inleda den här bloggen med att snacka om Lost: Via Domus som jag spelade igenom idag. Bluärghh, kort sagt. Vill ni ha en längre version kan ni fortsätta läsa. Jag skulle nog inte rekommendera det spelet till någon, inte ens en inbiten Lost-fan, läs hellre en summering eller nåt på nätet. Minst halva speltiden bestod av laddningstider och flashbacks. Inte roligt alls. Dessutom inte speciellt snygg grafik och spelkontrollen var inget att hurra för. Nej, stay back! säger jag bara. Själva storyn var i bästa Lost-anda helt obegriplig, men eftersom huvudkaraktären inte är med i serien så kände i alla fall inte jag något direkt intresse för honom. Eller jo, jag blev faktiskt lite nyfiken ett tag, men sen visade det sig att det var 2 minuter tills spelet var slut. :P
Men men, istället för att skriva en uppsats på 2k ord så kan vi ju göra så att ni får bilda er en egen uppfattning, så ser vi vart vi hamnar efter det. Anledningen till att jag startar den här bloggen är för att jag vill skriva av mig lite då och då, kan jag roa någon samtidigt så why not? Inte för att jag tror att jag är så jäkla lustig, don't get your hopes up, men även jag har mina ljusa stunder ibland.
I övrigt så kan jag vara ganska bitter, fast inte utan att skratta lite åt mig själv samtidigt. Jag är för tillfället behovsanställd i en lite udda bokhandel, ni kommer att få höra mycket om den och personalen där. En och annan kund kommer jag säkert att skriva om också. På fritiden så spelar jag mest spel, antingen online eller konsol. Spel har alltid intresserat mig och då främst survival horror. Varav rubriken på min blogg. <3
Kan lika gärna inleda den här bloggen med att snacka om Lost: Via Domus som jag spelade igenom idag. Bluärghh, kort sagt. Vill ni ha en längre version kan ni fortsätta läsa. Jag skulle nog inte rekommendera det spelet till någon, inte ens en inbiten Lost-fan, läs hellre en summering eller nåt på nätet. Minst halva speltiden bestod av laddningstider och flashbacks. Inte roligt alls. Dessutom inte speciellt snygg grafik och spelkontrollen var inget att hurra för. Nej, stay back! säger jag bara. Själva storyn var i bästa Lost-anda helt obegriplig, men eftersom huvudkaraktären inte är med i serien så kände i alla fall inte jag något direkt intresse för honom. Eller jo, jag blev faktiskt lite nyfiken ett tag, men sen visade det sig att det var 2 minuter tills spelet var slut. :P
Nytt Lost på torsdag, yay!
Annars spelar jag frenetiskt Lord of the Rings Online, dock har jag en liten paus där för tillfället på ett par dagar. Ska flytta till en ny lägenhet om en vecka och har en del packande att göra, så det är lika bra. Kommer helt klart att börja lira som en dåre igen när nästa update kommer, vilket borde vara antingen nu på torsdag eller i mitten på nästa vecka. Jag spelar i ett svenskt kinship som det heter, och är officerare där. Det betyder att jag får ta jobbiga beslut som att sparka ut otrevliga människor och sånt. Men också en hel del kul, som att ordna raider, event och tävlingar. Nu är det snack om att vi ska träffas irl framöver också, vilket ska bli intressant.
Men nu börjar det här inlägget bli alldeles för långt och jag har inte mycket mer att säga. Ingen aning om hur ofta jag kommer skriva, men hellre kvalitet än kvantitet! ;)
PS: Tipsa mig gärna om bra PC-spel, är sugen på ett mysterie...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
