söndag 22 juni 2008

20 år senare...

Idag var Dagen. Idag träffade jag min bror för "första" gången. Han kommer ihåg mig och så från när vi var små, men eftersom jag inte var så gammal så kommer jag inte ihåg någonting alls. Tror inte att det hade spelat någon roll ens, det var ändå 20 år sedan. Men idag var alltså dagen.

Jag, mamma, min syster och hennes son begav oss till ett café för lite fika med den förlorade brodern, vi tänkte att det var bra att träffas så för då skulle han lättare kunna gå om han kände att det blev jobbigt. Det är svårt att ursäkta sig och smita iväg om man är hemma hos någon liksom. ^_^ Så möttes vi och han var precis så stilig som jag föreställt mig, jag kan knappt fatta det, jag har en bror och han är underbar! Snällast i hela världen är han och har jag sagt att han är fantastisk? Jag är hemskt ledsen alla ni bröder där ute, men min bror är faktiskt den bäste. Så nu vet ni det. :D

Ja nu låter det som att jag är helt besatt, men då skulle ni hört min syster och mamma, de var nästan ännu mer uppspelta än vad jag är. Då kanske ni kan tänka er hur bra han är. :D Inte bara snygg, utan rolig och smart också! Som en manlig variant utav mig, fast utan hela barbamamma-looken. Jag vågade i och för sig inte säga så mycket, men det finns tid över till sådant vid senare tillfälle också. Jag vet aldrig vad jag ska säga, men det skötte han bra så det var inga problem. :D

Hoppas att han tyckte om oss också, får se vad han säger nästa gång vi hörs av. Om jag vågar, det är ju nästan lite läskigt trots allt. Tänk om han tyckte att jag var hemsk och luktade kiss & lök!? :O Inte för att jag tror att jag gör det, men man vet aldrig. o_o

Min syster som inte följde med har lagat en massa god mat som vi har ätit nu, och strax ska vi bege oss hem till Göteborg igen. Det kommer bli trångt i bilen, mamma, jag, 2 systrar och barnstol med lillkillen. Får se hur det går, om det blir till att vara vaken hela vägen eller om jag lyckas somna. Känns taskigt att sova när mamma är vaken och kör, så jag ska försöka hålla mig vid liv. Inte för att jag är särskilt underhållande, men jag kan ju alltid försöka. ^_^

Inga kommentarer: